Sevärdheter

Grycksbo kyrka

började byggas 1905 på initiativ av disponent Henrik Munktell. Den stod färdig för invigning vid pingst 1908. Det var pappersbruket som bekostade bygget och därför stod som ägare till kyrkan. Innan kyrkan byggdes firade man gudstjänst i missionshuset och den s.k. ”bönhusflygeln” vid herrgården.

Åren 1951-52 genomgick kyrkan en grundlig renovering. Altaret liksom altartavlan fick då sin nuvarande plats. Bänkarna liksom predikstolen byttes ut.

Altartavlan målad av Emma Sparre

I samband med återinvigningen 24 augusti 1952 överlämnades kyrkan av pappersbruket till församlingen. 1972 renoverades kyrkan åter. Då flyttades sakristian från sin tidigare plats till vänster om koret och placerades längst bak under läktaren. En ny orgel byggdes av firma Jensen & Thomsen i Danmark. Dopfunten och de två golvljusstakarna är formgivna av konstnären Jerk Werkmäster och gjorda 1963.

Väggbonaden ovanför dopfunten är, liksom många andra av textilierna, skänkt av kyrkliga syföreningen.

Klockan, gjuten 1907 i Stockholm, har en devis författad av disponent Munktell själv:

”Må anden i min ton dig mana
Ditt väsens mening efterspana
Att söka visdom för din själ
Och främja dina likarsväl.”

Stora Fabriken

Stora Fabriken byggdes 1799 för att inrymma den utökade tillverkning av ylletyg som bedrevs vid sidan av det år 1740 grundade pappersbruket. En anledning till att väveriet lades just här var möjligheterna att utnyttja vattnet och kraften i Gryckån. Det ylletyg som tillverkades var av ganska grov och enkel kvalitet. En av de största kunderna var Dalregementet, som behövde tyg till uniformer. Som mest vävdes 7300 alnar tyg per år. Yllefabriken lades ned 1827 på grund av bristande lönsamhet.
Efter att tiden som klädesfabrik tagit slut övergick Stora Fabriken till att användas som arbetarbostäder. En läsesalong där brukets arbetare kunde läsa tidningar och böcker fanns också i huset. Omkring 1915 genomgick huset en större ombyggnad.
Vid en ny renovering ca 1950 moderniserades lägenheterna i funkisstil . Stora Fabriken användes som arbetarbostäder fram till 1970-talet. Därefter fick huset tjäna som lager för gamla aktiebrev medan förfallet fortskred och rivningshotet blev alltmer överhängande. I sista stund räddades Stora Fabriken 1995 från att malas ned till flis.

Byggnaden har därefter genomgått en omfattande renovering. Här har skapats ett levande kulturhus med bland annat museum över en arbetarlägenhet från 1920-30-talen, en festsal, café, vävkammare och bagarstuga. Som stor bevarad industribyggnad i timmer från 1700-talet är den unik i Dalarna.

Huset ägs och förvaltas idag av hembygdsföreningen Grycksbo Gille och visas efter överenskommelse. Festsal, café och bagarstuga kan hyras. Du bokar på telefon 070-3733449.

Torkladan

Arbetslivsmuséet Torkladan

Torkladan för filtrerpapper har hört till Grycksbo bruk och är belägen norr om de övriga fabriksbyggnaderna. Byggnaden, med fasadtäckning bestående av plank, har försetts med stora ventilationsöppningar med reglerbara ”spjälverk”. Tillkomsttiden för anläggningen är ej helt säkert belagd. Troligtvis är den byggd något av de första åren på 1900-talet då inskrifter i bjälkar med årtal och namn på personer finns bevarat. Både exteriört som interiört är Torkladan karaktärsmässigt oförändrad sedan tillkomsttiden. Motsvarande funktionsbetingad byggnad finns knappast någon annanstans i Sverige.

Filtrerpapperstillverkningen vid Grycksbo bruk startade år 1815 av Bergsrådet Johan Jacob Munktell i samarbete med Jöns Jacob Berzelius. Vid Torkladans byggnadstid var filtrerpapperet en kvalitetsvara med världsrykte.
Papperet tillverkades i handpappersbruket (som fortfarande finns bevarat) och det handgjorda papperet lastades på hästkärror för transport till Torkladan.
Där hängde man upp arken på linor för torkning. Arken skulle hänga cirka ett år, då kom ”flickorna” till Torkladan för att extrahera papperen (släta ut). Att papperet skulle frysa en vinter ingick i mognaden och gav bättre papper för ändamålet. Arken var efter detta klara att köras ner igen på hästkärra till handpappersbruket för nedskärning till filterpapper och levereras till kunder.

Sedan den 12 maj 2012 ägs Torkladan av hembygdsföreningen Grycksbo Gille och den är idag ett arbetslivsmuseum.
Visning bokas på telefon 070-3733449.

Fiska i Stensjöområdet

Vårt populäraste fiskevatten och kanske ett utav Sveriges bästa put & take vatten för ädelfiske är Stensjön och Sättersbotjärn som tillsammans bildar Stensjöområdet. Vid Stensjön finner du 10 slogbodar med kamin. Sättersbotjärn 2 slogbodar med kamin. I Sättersbotjärn är endast flugfiske med flugspö tillåtet, medan det i Stensjön är tillåtet att fiska med både metspö, kastspö och flugspö. I dessa vatten planterar fiskeklubben ut 150-300 kilo ädelfisk en gång varje vecka under perioden maj-okt. I Stensjöområdet har du stor chans att fånga din livs största regnbåge då fisken som planteras ut ligger på 1-8 kilo med en medelvikt på 2-4 kilo.

För att äga tillstånd att fiska i Grycksbo fiskeklubbs vatten krävs det ett fiskekort.
Vid Stensjön och Sättersbojtärn går det att lösa ett dag-fiskekort i automat.
Fiskekortet gäller i bägge vattnen. I skrivande stund kostar ett dagkort i Stensjöområdet 60 kronor. Detta fiskekort ger dig tillstånd att fiska med ett fiskespö och fånga totalt 5 stycken ädelfiskar. Vill du använda dig utav flera fiskespön eller rent utav fånga fler än 5 ädelfiskar är det tillåtet att köpa flera fiskekort.

Grycksbo dansbana

OLYMPUS DIGITAL CAMERAI Grycksbo folkpark finns en åttkantig, faluröd dansbana. Den tillkom 1929, då bland annat idrottsföreningen (bildad 1908) och arbetarrörelsen (tillkom i sekelskiftet 18-1900-talet) tillsammans tyckte att det borde finnas någonstans i Grycksbo att roa sig och att få dansa.
Många av våra gamla kända artister som Zarah Leander, Alice Babs, Svend Asmussen, Arne Domnerus och Thory Bernhards har underhållit i parken, likväl som på senare år Snowstorm, Crazy Cavan och Black Knights.
Dansbanan är idag unik med den gamla åttkantiga formen och att den ännu står kvar på samma vackra plats med utsikt över vattnet. Den underhålls med jämna mellanrum av ideella krafter i samhället och någon gång varje sommar är det fortfarande dans i parken.

Dansbanan är känd även utanför Sveriges gränser genom författaren och Nobelpristagaren Harry Martinson, som i sin bok ”Kap farväl” beskrivit den:
”Så raka i ryggen de gå. Man tänker sig dem vid sidan av Europas tillgjorda flapperjäntor. Man tänker sig dem en kväll vid dansbanan i Grycksbo, kommande fram ur skogen med ringarna som madonneglorior om anklarna. De skulle klirra mot daggkåpornas bladkanter dessa ringar. Och hela dansbanan skulle stillna och luta sig ut och stirra, stödda mot räcken som omge det åttkantiga dansgolvets träplatta i skogen; och dragspelaren skulle alldeles tystna, så att man hörde de två ankelringarnas klirrande metallmelodi från en fattig flicka i Österlandet.”

Varför skrev då Harry Martinson om just dansbanan i Grycksbo? Jo, i sin ungdom var Harry Martinson emellanåt ute ”på luffen”. Han härstammade från Blekinge där han i unga år gick till sjöss. Men av och till var han också luffare och han, med flera luffare, brukade övernatta i Grycksbo pappersbruks varma pannhus när de passerade trakten. Det är inte otroligt att de kanske också fick hoppa in och jobba i bruket under kortare perioder. I samband med detta besökte de då också folkparken, och parken med sin dansbana gjorde ett djupt bestående intryck på Harry Martinson.

Mountainbike

I terrängen runt Grycksbo finns mängder av stigar samt små och stora vägar. Det är nära till Lugnet, Stångtjärn, Källviken och Bjursås Skicenter, som alla är välkända områden för mountainbike. För den som vill upptäcka sina egna rutter rekommenderas Strava Heatmaps, som visar var det cyklas mest.

Kommentera