Grycksbo är en tätort belägen ca tolv kilometer nordväst om Falun, längs riksväg 69 mot Rättvik. Här kan du inom 10 minuter nå det mesta ur servicesynpunkt. I Grycksbo finns flera förskolor, skola upp till årskurs 6, vårdcentral, servicehus, apotek, mataffär och en idrottsplats med fotbollsplan, bandyplan och elljusspår.

Näringsliv

Småföretagandet är omfattande på orten, men Grycksbo är mest känd för sitt pappersbruk, grundat redan 1740. Bruket ingår i Arctic Paper koncernen och har idag ca 450 anställda. Bruket är Falu kommuns största privata arbetsgivare. Papperet som tillverkas är bestruket finpapper där ca 85% går på export.

Kultur och idrott

Grycksbo Idrottsförening firade 100 år 2008 och bedriver verksamhet inom bandy, fotboll, orientering och skidor. Grycksbo har blivit en liten bandymetropol och klubben har även fostrat den flerfaldige Vasaloppsvinnaren Daniel Tynell.

Hembygdsföreningen Grycksbo Gille förvaltar kulturarvet och kulturbyggnaderna ”Stora Fabriken” och ”Torkladan”.

Flera kulturpersoner har bott/bor och verkar i Grycksbo. Nämnas kan Putte Wickman som bodde flera år på Grycksbo herrgård, entertainern Peter Carlsson samt de internationellt kända konstnärerna Peter Gröndahl (P Grön) och Marieta Toneva. Som kuriosa kan nämnas att författarinnan Selma Lagerlöf skrev delar av ”Nils Holgerssons underbara resa” på Bengtsarvets herrgård i Grycksbo.

Kända personer från Grycksbo

Grycksbo har fostrat flera personer som på ett positivt sätt låtit tala om sig långt över länsgränsen, vissa till och med utanför Sveriges gränser.
Andra av våra profiler är inte födda och uppväxta här, men har ändå valt att flytta till Grycksbo, eller har någon annan anknytning till orten.  Det pågår ett ständigt arbete att fylla på med flera namn som vi tycker är värda att vara ”en Grycksboprofil”.

Daniel Tynell

Daniel har under sin aktiva tid tävlat på längdskidor, orientering, löpning och mountainbike. Idrotten tar en stor del av hans fritid och får han inte nog utlopp för sin energi genom detta, så sätter han sig gärna vid sitt trumset och slår sig trött. Daniel har som ungdom och junior tagit DM-segrar både i orientering och på skidor. En riktigt bra prestation var när han med framgång deltog i kavlelaget i junior-SM i orientering och laget erövrade en finfin 7:e plats. Idrott på mer allvar blev det när han började vid skidgymnasiet i Mora. Förutom Grycksbo IF har Daniel även tävlat för Falu IK och för Falun-Borlänge SK. Bästa prestationerna i skidspåret är Vasaloppssegrarna som numera är flera till antal! Han har även flera framstående placeringar i Vasaloppet, SM, Birkebeinerrennet i Norge och flera segrar i König Ludwig Lauf i Tyskland.

Bästa egenskaperna som skidåkare bedömer Daniel vara sin envishet, uthållighet och sin styrka att staka. Så här beskrev han sina känslor efter Vasaloppssegern 2009: ”Jag har aldrig känt mig så stark under ett Vasalopp tidigare, vilken fantastiskt känsla! Denna känsla vill jag uppleva igen, och igen, och igen…”

Följ gärna Daniels fortsättning på: www.danieltynell.se och/eller: www.trapperservice.se

Peter Carlsson

Sångaren, musikern och skådespelaren Peter Carlsson föddes 1952 i Västannor, Häradsbygden i Leksands kommun. Han utbildade sig till dekoratör men tröttnade och for till Afrika istället. Efter ”nomadliv” i Dalarna hamnade han så småningom på Länsteatern. Det är inom musik- och teaterns områden som Peter är mest känd och då framförallt med gruppen ”Peter Carlsson & Blå grodorna”. Han har även medverkat i filmerna: Fyra nyanser av brunt, Det nya landet, Hälsoresan och S.O.S. Han har också setts av många unga i Björnes Magasin.

Peter har belönats både med Povel Ramels pris ”Karamelodiktstipendiet” och ”Karl Gerhard-priset” vilka han är mycket stolt över. Han har även fått Charlie Norman-priset och Ulf Peder Olrog-stipendiet. 2010 mottog han ”Parlingpriset” med motiveringen: ”För det enkla och geniala, spänningen mellan livets ytterligheter – det avgrundslikt allvarliga och det burleska, det gudabenådade, spjuveraktiga. För värmen, hjärtat, den gungande bluesen och de sköna skrönorna”.

Peter flyttade till Grycksbo i början av 90-talet. Han är en entusiastisk hobbysamlare av engelska fordon och i hans samling finns bl.a. bilar av märkena Landrover 109 -1964, Rover 75 -2000, Jaguar mk2 -1962, Morgan +4 -1967 och MG midget -1965. Motorcyklar av märkena Matcless g80s -1954 och Velocette Venom -1958 samt 2 stycken traktorer Ferguson ”grålle” -1951.

Han kopplar gärna av med att vistas vid sommarstället i Felbo, en före detta fäbod i närheten av Grycksbo, men som delvis ligger i Leksands socken. Kolla in: www.petercarlssonblagrodorna.nu/

Torbjörn Eriksson

Torbjörn ”Tobbe” Eriksson – började idrotta på allvar när han vid 15 års ålder började på friidrottsgymnasiet i Falun. Men det är många Grycksbobor som minns hur han på Tansvallens dåliga kolstybb tränade – med ett mål i sikte, att bli en riktigt bra löpare!

Tobbe har förutom friidrott också provat på bandy, fotboll och längdskidor. Under sin aktiva tid som friidrottare tävlade han för Falu IK.

Som sina bästa prestationer nämner han bl. a: OS-semifinal på 200 meter år 1992, inomhus-EM 1996 där han blev bronsmedaljör och det svenska rekordet på 200 meter som han slog 1999. Under ett flertal år var han ankare i finnkampens sprinttävlingar. Vidare har han tio SM-segrar och ett flertal DM-tecken.

Som friidrottstränare har han bl. a. varit med om att matcha fram JSM-guld för flickor 17 år, seger i ungdomsfinnkampen och ett SM-brons på 100 meter. 2008 fick han förtroendet att vara sprinttränare till Susanna Kallur.

Det var många Grycksbobor som med spänning och stolthet följde ”Grycksbo-Expressens” framfart på tävlingsbanorna och identifierade sig med hans ortstillhörighet.

Helena Munktell

Helena Munktell

Helena Munktell var en svensk tonsättare, född i Grycksbo 24 november 1852, död 10 september 1919. Helena föddes på Grycksbo herrgård som yngsta barn av nio till patron Henrik Munktell vid Grycksbo bruk. Fadern var en skicklig pianist, vilket bidrog till att Helena fick en ordentlig utbildning. Modern Augusta och fadern levde i ett disharmoniskt äktenskap, och modern levde därför till stor del i Stockholm. När fadern dog flyttade hela familjen till Stockholm, varifrån modern skötte affärerna.

Helena studerade sång, piano, kontrapunkt och instrumentation för Conrad Nordqvist, Johan Lindegren och Josph Dente vid Musikkonservatoriet i Stockholm. Hon fick undervisning i komposition av Ludvig Norman. Man utövade mycket musik i stockholmska hemmet och gav soaréer enligt tidens sed. Modern skötte affärerna från Stockholm, men flyttade med familjen till Grycksbo under somrarna, där musiklivet fortsatte som under faderns dagar.

År 1870 begav sig Munktell med sin mor först till Wien för att studera sång och piano hos elitlärarna, och därefter Italien och Schweiz. I Paris 1877 beslutade hon sig för att stanna och uppträdde som sångerska och pianist. De närmaste två åren studerade hon för Benjamin Godard och Vincent d’Indy. De två skulle bli Munktells största tillskyndare.

Komponerandet tog överhanden och Munktell lät tala om sig för sin skicklighet. Verken blev alltmer uppmärksammade, även om de mottogs med viss kyla i Tyskland och Sverige, där hon hade sin debutkonsert 1885. Sångerna omtalades i Stockholm som innovativa ”pärlor”. Det var i Frankrike som de stora lagrarna skördades. Där engagerade sig Munktells tidigare lärare d’Indy för att sprida hennes verk. Violinisten George Enescu uruppförde violinsonaten opus 21 i Paris och spelade den senare i Berlin. Hennes opera I Firenze framfördes i Stockholm 1889 och fick beröm när den uppfördes i Frankrike i systern Emma Sparres ateljé. Därmed blev Helena Munktell den första svenska kvinnliga tonsättaren som skrev opera, flera år före Elfrida Andrée.

Munktells stil är inspirerad av fransk nyromantik och är ganska harmonisk och avancerad och tycktes av samtiden djärv. Orkesterstycket Bränningar är typiskt för denna stil. Hon illustrerar vågornas nyckfullhet med orkesterns hela palett och gör ideliga skiftningar i sättet att använda instrumenten och sätta ihop ovanliga kombinationer med dem. Ett ständigt flöde böljar, men kan ibland plötsligt och oväntat stanna upp, som för att understryka naturelementens nyckfullhet. Harmoniskt kommer man att tänka på den sene Wagner och givetvis d’Indy, men även den tidige Skrjabin, men Munktell komponerade självständigt.

Senare i livet, kring sekelskiftet 1900, intresserade hon sig för svensk folkton.

Munktell invaldes i Musikaliska Akademien 1915 och var en av stiftarna till Föreningen Svenska Tonsättare 1918.

Verk i urval

  • enaktsoperan I Firenze (uruppf 1889) Text: Daniel Fallström 
  • Svit för stor orkester (1895)
  • Bränningar op 19 (uruppf 1898) Symfonisk dikt
  • Dalasvit op 22 (1910)
  • Valborgsmässoeld op 24 (1910-talet) Symfonisk dikt

Sånger

  • Fjärran på enslig stig. Text: Daniel Fallström
  • Isjungfrun (Polardrottningen; ”Där borta i bländande ljuset”). Ballad, text: Emma Sparre
  • Majnattsröster (”Hör hur den kallar oss”). Text: Erik Axel Karlfeldt
  • Serenad (”Du strålar uppe på balkongen”) Text: Daniel Fallström
  • Sov, sov (”Sov, sov, sov lugnt”). Egen text.
  • Trollmakt (”Se ej på mig”). Text: Emma Sparre

Kör

  • Gammal kaffe- o namnsdagsvisa (”Så få vi”)
  • Kantat till Kvinnokongressen 21 sept. 1897 (”Framåt vandra”) Text: H. Widmark.
  • Sång till skogen (”I tårar badad stod”). Källa: Wikipedia

Emma Sparre

Emma Sparre

Emma Sparre, född Emma Josepha Munktell den 29 juni 1851 i Grycksbo, död den 8 september 1913 i Rättvik. Svensk konstnär och diktare. Dotter till brukspatronen och musikern Henrik Munktell och dennes maka företagsledaren Augusta Munktell. Syster till tonsättaren Helena Munktell. Gift 1870-1891 med kaptenen och konstnären, friherre Carl Axel Ambjörn Sparre. Mor till konstnären Märta Améen, född Sparre.

Emma Munktell föddes på Grycksbo herrgård som näst yngsta barn av nio till patron Henrik Munktell vid Grycksbro bruk. Modern Augusta och fadern levde i ett disharmoniskt äktenskap och därför levde modern till stor del i Stockholm. Men hemmet var konstnärligt fruktsamt för barnen och de uppmuntrades i kulturell förkovran och bildning.

När fadern så dog flyttade hela familjen till Stockholm, varifrån modern skötte affärerna. Där studerade Emma måleri privat för August Malmström vid Konstakademien. Studerade senare vidare i Düsseldorf, Rom och särskilt i Paris där hon skaffade en ateljé och utbildade sig hos de populära målarna Gustave Courtois och Pascal-Adolphe-Jean Dagnan-Bouveret. Den konstnärliga friherrinnan Sparres ateljé blev en träffpunkt för många konstnärer och medlemmar ur societeten i Paris. Ett brett salongsliv frodades där, med musikaliska och andra soaréer som var vanliga i barnen Munktells uppväxtmiljö.

Hennes konstnärliga stil anknöt till tidens smak av genremålningar, sagobilder och monumentaldukar, men hon gav sina bästa och mest personliga bidrag inom porträttkonsten.
Efter sekelskiftet började hon intressera sig för landskapsmålningar, men hela tiden fanns där en smak för heminredning, med betoning på hemslöjd. Denna sida fick fullt utlopp när Emma Sparre återvände till hemlandet. Hennes konstverk har bedömts olika, från ”hållna i bjärta skrikande färger” till att ha ”den varma kolorit man vant sig att finna hos denna ovanliga färgvirtuos”.

Emma Sparre flyttade till Sverige på 1890-talet och lät 1897 bygga huset Solgården i Dalarna efter en ritning av hennes dotters makes kusin Gustaf Améen. Hon besöktes av många berömda gäster under denna sista tid, bl a Selma Lagerlöf och Anders Zorn. Solgården förklarades som byggnadsminne år 2001.

Temamålningar

  • I ro (1882). Utställd på sjunde impressionistutställningen
  • Trollbunden (folksägen från Dalarna, 1887)
  • Modlös (1890)

Porträtt

  • Konstnärinnans moder (1885)
  • Grupporträtt av familjen Wachtmeister till Johanneshus (1896)

Utställningar 

  • Världsutställningen i Paris 1878
  • Konstutställningarna i Göteborg 1881 och 1891
  • Konstakademiens utställningar i Stockholm 1885 och 1887
  • Salongen i Paris 1887
  • Den nordiska konst- och industriutställningen i Köpenhamn 1888
  • Världsutställningen i Paris 1889 (belönad med mention honorable)
  • Världsutställningen i Chicago 1893
  • Nya salongen i Paris 1890 och 1897
  • Svenska konstnärernas förenings utställning i Stockholm 1900
  • Svensk konst, utställning i Helsingborg 1903
  • Föreningen Svenska konstnärinnors utställning på Konstakademien i Stockholm 1911

Källa: Wikipedia